Ett andrahandskontrakt är ett hyresavtal mellan den som har lägenheten, i första hand eller som ägare, och den som ska bo där under en period. Det kan låta som en formalitet, men ett tydligt kontrakt är det bästa skyddet för båda parter om något går fel. Här går vi igenom vad som bör stå i det, punkt för punkt.
Enligt jordabalken ska ett hyresavtal upprättas skriftligen om någon av parterna begär det. Hyresgästföreningen råder den som hyr i andra hand att alltid få ett skriftligt kontrakt. Ett muntligt avtal gäller också, men det är svårt att bevisa vad ni har kommit överens om när minnet sviker eller när det uppstår en konflikt.
Skriv fullständiga namn, personnummer och kontaktuppgifter för både uthyrare och hyresgäst. Ange lägenhetens adress, lägenhetsnummer, våning och storlek. Ange också vilka utrymmen som ingår, till exempel förråd, balkong och tvättstuga.
Den som hyr ut en hyresrätt behöver hyresvärdens samtycke, eller hyresnämndens tillstånd om värden säger nej. För en bostadsrätt behövs styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd. Hyresgästföreningen råder den som ska hyra att kontrollera att uthyraren faktiskt har tillstånd. Skriv in i kontraktet att tillstånd finns, och bifoga gärna en kopia. Tänk på att ett tillstånd ofta gäller en viss person och en viss period.
Ange startdatum och slutdatum, eller att kontraktet gäller tills vidare. De flesta andrahandskontrakt är tidsbegränsade och följer tillståndets längd. Hyresgästföreningen beskriver att värdar vanligtvis ger tillstånd för 6–12 månader i taget.
Hyresgästföreningen anger tre saker som kontraktet bör innehålla om hyran:
För en hyresrätt får påslaget för möbler och inventarier enligt Hyresgästföreningen vara högst 15 procent av hyran. Skriv också in hur och när hyran ska betalas, och vad som gäller för el, bredband och andra kostnader.
Hyrs lägenheten ut möblerad bör en inventarieförteckning bifogas. Hyresgästföreningen har mallar för just detta. Gå igenom förteckningen tillsammans vid inflyttningen, notera skick och eventuella skador och ta gärna bilder. Gör samma genomgång vid utflyttningen.
En punkt som ofta saknas, men som är väldigt praktisk:
Om låset ingår i husets gemensamma låssystem är det ofta värden eller föreningen som beställer nya nycklar. Skriv in vem som ska kontaktas så att hyresgästen inte behöver gissa.
Hyresgästen ska vårda lägenheten väl, precis som en förstahandshyresgäst enligt jordabalken. Bifoga husets ordningsregler och berätta om sådant som tvättstugetider, sophantering och var cyklar får stå. Ange också vem som ska kontaktas vid fel i lägenheten, till exempel en läckande kran.
Skriv vad som gäller om någon vill avsluta kontraktet i förtid, och hur lång uppsägningstiden är. För en lägenhet som hyrs tills vidare är huvudregeln en uppsägningstid som gör att uppsägningen gäller från det månadsskifte som kommer närmast efter tre månader. Skriv också hur en eventuell förlängning går till, eftersom det kräver nytt tillstånd från värden eller styrelsen.
Om uthyraren tar en deposition, skriv beloppet, vad den ska täcka och när den betalas tillbaka. Betala aldrig en deposition kontant utan kvitto, och var försiktig med att betala något innan du har sett lägenheten och fått kontraktet.
Båda parter skriver under och får var sitt exemplar. Spara kontraktet, tillståndet och inventarieförteckningen tillsammans.
Var försiktig om uthyraren inte kan visa tillstånd, vill ha betalt innan du sett lägenheten, inte vill skriva kontrakt eller ber dig ljuga för grannar eller värd om vem du är. Det är vanliga tecken på en otillåten uthyrning eller ett bedrägeri.
Källor: Hyresgästföreningen – Andrahandskontrakt · Hyresgästföreningen – Uthyrning i andra hand · Riksdagen – Jordabalk (1970:994) · Riksdagen – Bostadsrättslag (1991:614) (2026-10-12)
Flytta till Kungsholmen, 2026. Fel i en text? Uppgifterna hämtas från de källor som länkas. Om sidan · Redaktionen